Dagboken

Vårt lilla integrationsprojekt

Tisdag 13 augusti 2019

Sedan några år har vi haft elever från SFI på besök hos oss, där de på försommaren har fått sätta fröer i odlingsbäddarna och så här på sensommaren har de kommit för att skörda. SFI betyder alltså svenska för invandrare som är obligatorisk utbildning för asylsökande och de som fått uppehållstillstånd. De går kurserna i Sandviken på CVL, människor i varierande ålder från många olika hemländer.

Häromdagen var det dags för dem att titta på hur det gått i odlingen. Där var det bland annat massor av lök som blivit väldigt fin och alla kunde ta med sig ett knippe hem. Vi odlar själva marokansk mynta som för de flesta av invandrarna är en en uppskattad och mycket använd krydda. Allt skördades.

Vi hade förberett oss sedan tidiga morgonen med att duka fram kaffe, te, kakor, mjölk, socker med mera i bågväxthuset. Och vi var förberedda på regn, men det klarnade upp.

Det är spännande att se när de nästan "väller" ur bilarna, den här gången med många barn. Många känner vi igen sedan tidigare besök och det blir glada återseenden. Flera av lärarna är också med.

Vi utrustar dem med diverse redskap och de "går lös" på lök och mynta. Vi hjälper till med att ta upp den färska potatisen som dom plockar fortare än man hinner att gräva. De fyller medhavda påsar med skörden och sen blir det korvgrillning och fika. Några har med sig av sina egna maträtter och de låter alla smaka.

Nytt för i år är Gudruns havtornskaka, svenskt traditionellt söt-syrlig men uppskattad.

Som avslutning vill alla besöka loppis. Alla intäkter går till SOS Barnbyar. Därför finns det ingen prutmån.

  Föregående Nästa 

Svarta affärer?

Tisdag 23 juli 2019

Vad är det som pågår här? Flera årgångar av utskrifter ur bokföringen för alla våra företag och föreningar läggs på marken och täcks över med tjocka lager av träflis. Vill vi dölja något?

Nja, här är det ogräsbekämpning på högsta ekologiska nivå. Vi lägger uppblötta papper från bokföring och bank runt odlingsbäddarna för att stoppa tillväxten av ogräs. Anledningen är att de tidigare lagren av kartonger nu har brutits igenom av naturens obändiga krafter. Nu behövs nya insatser.

Och vi har flera kassar av papper som vi helst inte lämnar på återvinningen. Vi vill inte heller elda upp dem i vårkasen. Bäst nytta gör de som broms för ogräset. Flis att lägga ovanpå består Trafikverket med vid röjning av busk vid järnvägen.

Nå åter till frågan. Har vi något att dölja?
Ja, ogräset!

  Föregående Nästa 

Vintern och mannaminnet

Tisdag 8 november 2016

Helt oberoende av just denna dags ödesmättade betydelse så fortsätter snön att falla som om inget har hänt. I morse mätte vi upp 25 cm. De lätta flingorna har packats ihop lite efterhand och förmodligen smält underifrån eftersom marken inte var frusen när det började snöa. Därför är det också lite besvärligt att skotta, men i dag åkte plogen på och det blev en första runda så att vi kom fram till trädgårdslandet och kunde skörda salladen under snön. Den har haft en fiberduk som skydd.

Och så börjar man fundera på när kom den första snön förra vintern och åren dessförinnan? Det är då det så kallade mannaminnet sätts på prov. Eftersom det inte går att lita på så blir det till att bläddra tillbaka i dokumentationen i kalendrarna. Här är facit från 2008 (första året när vi flyttat hit). Så här var 8/11 då:

• 2008: +3, dimma, snö hade kommit 31/10 och lite låg kvar
• 2009: +5, dimma, snö kom senare i veckan
• 2010: -9, klart, 15 cm nysnö senare i veckan
• 2011: +2 på morron, +8 på dagen, sol, grävt i landet
• 2012: -2, klart, snö först 26/11
• 2013: +1, snön kom först i december
• 2014: 0, snön kom först i december
• 2015: +5, ingen snö denna höst, kom 8 januari 2016.

  Föregående Nästa 

Vinteräpplen

Torsdag 3 november 2016

I dag blev det ett tunt snötäcke och temperaturen sjönk en aning under nollan. Vi har de senaste veckorna hållit på att skörda sallader, kål, svedjerovor och annat som stått kvar i marken. Sen har odlingsbäddar och potatisland täckts med halm, ja det skulle vara halm, men det var en bristvara i år så vi har använt hö. Det är inte optimalt, men det är inte så mycket att göra åt.

I dag skakade jag ner de sista äpplena från Åkeröträdet. De är inte så många och inte heller så fina att det "lönar sig" att lagra dem i matkällaren, men det är himla goda så det lär blir både kräm och paj framöver.

Hos grannen har vi plockat vinteräpplen av okänd sort som vi ska prova att göra äppelringar av med hjälp av den kluriga apparaten från Clas Ohlson. Vi får återkomma om resultatet.

  Föregående Nästa 

Självhushållning

Fredag 21 oktober 2016

Det är sent i oktober och fortfarande kan vi skörda i våra odlingar. Grönkålen har tagit ett omtag och växer fortfarande. Våra egna äpplen är nästan slut nu, men det hänger några Åkerö kvar som ska tas omhand.

Men vi tog med en kasse äpplen från Börje som nu har förvandlats till mos. Lätt som en plätt med den gamla matberedaren med passertillsatsen. Sen har vi lagrat några vinteräpplen i matkällaren. Som experiment.

När det gäller bröd kan vi inte klara oss med mjöl från egen säd men den lokala kvarnen kan förse oss med utmärkta råvaror för bakning. Det här är ett "modifierat ungerskt bondbröd", i dagligt tal storlimpa.

Grönkålen, "Red Russian" ser ganska spännande ut i skymningen fotograferade med upplättande blixt. Stjälkarna får stå kvar i jorden så får vi se om de överlever till våren och ger tidiga blad.

Snart är det väl dags för den stor frosten. Vi håller på med att plocka in krukor och redskap och göra oss berdda för vintern. Matkällaren är välfylld med potatis, sylt och must.

Musteriet är nedmonterat men vi planerar för förbättringar i konstruktionen till nästa säsong.

Texten kompletterad 2016-10-23

  Föregående Nästa 

Trädgårdens tuffingar

Torsdag 6 oktober 2016

Nu har det varit frost fem nätter i rad. Frosten har lyst vit i gräset i den bleka morgonsolen. Sen kan man se att bladen på en del känsliga växter har svartnat och vissnat. Squash och pumpa har skördats i tid och förvaras nu på tryggare platser som tur är.

Här är några växter som trotsar årstidens signaler om bistrare tider och fortsätter att grönska. Vi är ju trots allt en vecka in i oktober och "vad som helst" kan hända.

Vi hoppas att frosten håller sig på lagom nivå så att vi kan fortsätta att njuta av färska grönsaker ännu en tid.

PS.
Det finns fler tuffingar. En del kan skördas under snön ...

  Föregående Nästa 

Höstens färger I

Torsdag 22 september 2016

Nej, det är nog inte höst ännu rent meteorologiskt. Enligt SMHI är det höst när dygnsmedeltemperaturen är under 10°C 5 dygn i följd. Faktiskt så har det varit sommartemperaturer flera dagar. Och det har nog gjort att växtligheten fortfarande är frodig och fräsch.

Jag har knäppt några bilder som illustrerar den regnbåge av färger som visas upp just nu och vilken variation det finns. Av rubriken att döma har jag nog tänkt mig att det kommer fler inslag längre fram.

Det är bråda dagar nu med att skörda och ta vara på allt som växer. Samtidgt håller vi på med att städa upp runt odlingarna och plocka in redskap med mera. Allt ska ställas i ordning för nästa års odlingssäsong. Är det det som kallas cirkulär ekonomi?

Och i dag var det höstdagjämningen.

Denna text har kompletterats 2016-09-23

  Föregående Nästa 

Mustfabriken

Lördag 3 september 2016

Det verkar bli ett riktigt bra äppelår. Till och med våra gamla träd har gott om frukt. Och runt om i Järbo dignar träden av äpplen. Musteriutrustningen är uppmonterad i partytältet på gården och vi har börjat musta av egna och fådda äpplen. Och det är lätt att få äpplen eftersom många inte "orkar" ta hand om dom själva.

Proceduren är väldigt enkel. Äpplena sköljs, delas, körs i krossen och "moset" läggs sedan i sildukar i pressen. På varje paket läggs en skiva och överst sätter vi domkraften som sen pressar ihop det hela. Ut kommer äppelsafterna som rinner ner i en dunk. Varje pressning av cirka 20 kg äpplen ger ungefär 10 l must.

Och vad gör man med den? Musten kan drickas direkt, tappas på flaskor och förvaras i kylskåpet någon vecka. Vill man bevara den längre så tillsätts konserveringsmedel (flytande Atamon) i dunken som ställs i matkällaren. Efter en tid - lång tid - faller grumligheten till botten och musten blir kristallklar.

I dagarna har vi öppnat flaskor som har stått sedan förra mustningen 2014, alltså i två år och drycken smakar underbart.

Den färska musten har vi använt till att späda ut den "cider" som vi jäste förra gången. Den blev inte helt lyckad (understatement), men med denna tillsats blir den fullt drickbar!

Häromveckan ringde en reporter från Arbetarbladet som nosat upp det här med mustningen och bad att få komma. Det vart en riktigt trevlig eftermiddag och i dag fick vi ett helt uppslag i tidningen.

Länkar
Bildgalleri från 2014 års mustning

Summerad produktion i mustfabriken t.o.m. 13 oktober: 467 liter.

  Föregående Nästa 

För vinterbehovet

Fredag 26 augusti 2016

Helt naturligt handlar många av inslagen nu om odlingen, arbetet och resultatet. En orsak är nog att vi är ganska stolta och nöjda över den. Den innebär mycket arbete från tidiga våren fram till sena hösten. Men vad skulle vi annars sysselsätta oss med.

Så här års är det framför allt skörden som gläder oss. Vad sägs om den här lilla hinken full med nyupptagen Maris Bard, en av de sorter vi odlar. Det är bara sex-sju riskor, en tredjedels rad, med upp till tjugo potatisar på varje. Den största av dem vägde över 3 hg.

Vi odlar flera olika sorter just för att de är olika. Potatis är inte bara potatis. De olika sorterna kan användas på olika sätt; kokt, gratäng, mos, ungsbakad m.m. Och till färskpotatisen behöver man inte ens ha något tilltugg! Potatis är rätten.

Nu har vi sjungit potatisens lov! Det gäller bara att "upptäcka" denna underbara rotfrukt.

Rent praktiskt för att klara vinterbehovet behövs en bra matkällare. Här har klarar vi att förvara potatisen från upptagningen till dess att nästa års potatis kan börja ätas.

  Föregående Nästa 

Grönt eller rött?

Tisdag 9 augusti 2016

Nu ser man verkligen hur det växer i odlingen. I dag tog vi bort fiberduken som har täckt kålbänken. Den är till för att hindra skadedjuren att äta upp plantorna. Lite hade dom tagit ändå, men i det stora hela ser det fräscht ut.

Nog tror jag att det kommer att räcka till åt oss över vintern. Nu skördades en liten del av detta och packades i portionspåsar och lades i frysen. De går alldeles utmärkt att ha som fyllning i paj, till exempel.

Tillsammans med purjolöken och mycket annat som redan gått samma väg kan vi nog tro att vi har hög grad av självförsörjning vad gäller det gröna.

De värst angripna bladen fick naturligtvis getterna. Och dom tackade inte nej.

Tomater blir det också, men där blir det direktkonsumtion! Den här vägde nästan 2 hg. De andra sorterna är lite mindre i storlek.

  Föregående Nästa 

Om tusen år?

Onsdag 3 augusti 2016

När framtidens arkeologer (om det finns några) gräver fram ett mystiskt stenröse på det som nu är vår nyåker, som vi kallar den, så kan det tänkas att de grunnar på vad syftet var med denna hög

Vi vet ju att det från början var en slump eller av ren bekvämlighet som grävmaskinisten vräkte ut stenarna här. Sen fick de ligga. Det såg både slarvigt och fult ut så vi täckte med ris och eldade vårbrasa här bland annat med baktanken att värmen så småningom skulle spräcka sönder stenarna så att de lättare skulle kunna bändas sönder och flyttas på.

Så blev ju inte fallet. Men stenhögen blev senare täckt med mera ris och gräs och blev en komposthög och stenarna föll i glömska. Nu när vi börjat använda kompostjorden så kom de i dagen igen och då kom någon på tanken att ordna ett snyggt stenparti av dem. Här skulle planteras mynta för den växer fort och breder ut sig. Och den är tidvis i alla fall vacker.

Mellan tanke och handling ligger mycket arbete. Och ett lass grus. Snart ska myntorna sättas. Resultatet får ni se nästa år.

  Föregående Nästa 

De växer oss över huvudet

Tisdag 26 juli 2016

En del växter behöver inte gödslas och vattnas och daltas med. De sköter sig själva kan man säga. Bamsingarna på bilden kallas strätta. Nej, det är inte de farliga jättebjörnlokorna som ska utrotas till varje pris. Helt vanliga strättor. Säkert har de ett latinskt namn också. Men det är väl inte så viktigt.

Det är mycket det som det handlar om här. Att använda jorden till att föda oss, men inte för överlevnad utan för njutningen och nöjet av egna produkter.

  Föregående Nästa 

Tagglistan för #odling uppdaterad 2019-07-23